Fredag eftermiddag. Dimman lättade aldrig idag. I morse såg man inte mer än kanske tio meter framför sig . Sikten är nu något hundratal meter i bästa fall. Det ostadiga vädret- eller vad vi väljer att kalla det för- går parallellt med det osäkra världstillstånd som råder. Vi ser inte genom dimman, vad finns bortanför det grå? Vi kan endast ana konturerna.
Snart går vi in i november månad. Skall det bli en ödesmättad tid? Skall den andra vågen av corona skölja genom landet med sitt dödande gift? Ökar jordbävningarna nere i Sydeuropa? Hur blir det i det redan nu så oroliga USA? Kommer de "olycksprofeter" som bådat en katastrof med inbördeskrig att ha rätt? Står vi rent av på randen till det tredje världskriget? Kommer osökt att tänka på "Finnmarksprofeten" Anton Johanson, vilken såg kriget bryta ut i Frankrike med dess huvudstad stående i brand. Också det landet har drabbats av virusets framfart. Hur länge till har vår Herre tålamod? Vi ber, Kyrieleis, Herre förbarma dig!
Vårt saliga hopp strålar ändå-tack och lov- genom de dunkla dimridåerna i världen. Hoppet om Jesu återkomst bär oss genom tiden. Pilgrimsvandraren navigerar genom grynnorna i okända farvatten. Lotsen är med och visar rätta kursen.
Vi har nu kommit fram till Allhelgonahelgen. En helg då vi på ett särskilt sätt ihågkommer de som gått före. På detta år har åtminstone tre syskon evakuerats till högre ort. Missionären Stig som tjänade Gud under femtio års tid och varnade för katolicismens inflytande bland evangelikala kristna, broder Leif som blev upprättad från ett destruktivt liv och vittnade frimodigt om sitt "nya liv med Jesus" och tant Gusti. Jag minns första gången jag såg henne på ett maranatamöte i blå salen. Hon prisade Gud med en våldsam kraft så man nästan kunde tro att taket skulle lyfta.
För trons folk råder ingen flummig dimma, trots all oro och negativism. Vi tillber inte "helgonen" i allhelgonatid även om vi fascineras av deras tro och exemplariska föredöme. Än mindre försöker vi komma i kontakt med dem. Vi minns dem med värme och läser med glädje deras eventuellt efterlämnade skrifter. Har du möjlighet, läs i stället en god bok än att "fira Halloween" . Hade en ljuvlig stund på förmiddagen med andesmorda gamla böcker från de gamla kämparnas penna. Är så tacksam för att det finns bevarat. Som ett motgift mot Halloween-kramset. Ordets svärd förklarat och uppenbarat. Amen.
Kommentarer
Skicka en kommentar