Jag har på senare tid ofta vaknat tidigt. Vid fyrasnåret ibland tidigare. Det sägs att man vaknar tidigare då man blir äldre. Detta är säkert individuellt. I alla fall blir jag betydligt tidigare kvällstrött om jag jämför med för några år sen, trots att jag då hade nattjobb. Halvnatt i alla fall.
Många gudsmän steg upp tidigt för att bedja och ivrigt rannsaka skrifterna innan de gick till dagens värv. Att umgås med sin Frälsare. Likväl är det ingen magisk nyckel för att få uppleva detta "något" vilket småningom bereder fram en väckelse.
På en plats anordnade man en tid tidig morgonbön med början kl fem. Första dagen var ett femtontal församlade. Nyhetens behag. Morgondagen bönemöte hade redan halverats för att småningom utmynna i tre trofasta själar. Snart gav den lokala pastorn upp och två bedjare fortsatte innan morgonbönen lades ned. Utan synliga resultat är det ofta svårt att orka härda ut. Lärjungarna själva orkade inte vaka då Mästaren bad i Getsemane örtagård.
-Om Herren inte bygger huset så arbeta de fåfängt vilka bygga däruppå (Ps 127:1) Låt oss inte upphöra att bedja, även om bönesvaren syns dröja. Herren har ibland sina tidtabeller som han döljer för oss.
Förr hade vi ibland bönenätter, (finns säkert fortfarande på sina håll) då det skulle bedjas igenom. Har dock tyvärr själv varit på alltför många bönemöten då de församlade mest samlats av plikt och vana och egentligen ville därifrån så fort som möjligt. Inte så konstigt att de under de förutsättningarna inte upplever några bönesvar. För sent skall syndaren vakna, heter det. Än är det inte för sent att lämna sig till Gud. Natten kommer då ingen kan verka (Joh. 9:4). Välj Jesus nu om du inte har din sak klart med Gud! Snart är han här, Halleluja!
Kommentarer
Skicka en kommentar