"Vart och ett träd kännes igen på sin frukt." (Luk.6:44)
I slutet av Bergspredikan talar vår Frälsare om att bära frukt. Vi har väl alla hört någon form av utläggning kring dessa ord, om att bära frukt som består. Om inte förr, så när människan ställs inför livets slutskede och ser tillbaka på sitt liv och livsverk, då framställs frågan; vad blev det av mitt liv? Vad kommer jag att efterlämna till de efterlevande? Ser vi någon tydlig frukt av ditt liv eller konstaterar vi; - Stilla levde du ditt liv, stilla gick du in i evig frid. Visst känner vi igen oss mer eller mindre. Vad blev frukten av allt arbete vi utfört?
Att höra och göra, så lätt men samtidigt så svårt. Att sätta sig i rörelse och inte slå sig till ro med orden; Min Herre kommer inte så snart. Ibland analyserar vi resultatet av verksamheten. Vad blev det av alltsammans? Ser vi några synliga resultat? Eller ser vi mest tillbakagång och stiltje? Ser vi någon synlig frukt i våra egna liv? Gör andra det också? Frågorna är många och uppdragsgivaren själv Jesus Kristus väntar på den dag då han skall återvända hit igen.
Ibland frestas vi att tänka, varför skall vi hålla på år efter år utan att se större resultat än vad vi gör? Är det lönt att hålla fast vid Kristus? Varför händer det inte mer än vad det gör? Men så plötsligt står han vid stranden och frågar: "Mina barn, har ni något att äta? Min mat är att göra dens vilja som har sänt mig" Fast vi människor ger upp ibland så gör inte Gud det. Han väntar tålmodigt och trofast. Hur mörkt det än ser ut för oss människor så uppsöker han oss med sitt ljus och sin värme. Och bjuder oss; Välkommen, stig in här är rum! Än är bröllopssalen inte full. Träd in i min lustgård!
Låt mig citera en sång av några norrländska bröder från Lycksele. De sjunger:
1. Trädgården doftande skön I klasar hänger frukten så grön. Men ett träd stod tomt, ingen frukt man där såg och då hör man en stämma så hård: "Hugg bort det, hugg bort det så fruktlöst det är, suger ut jorden ej frukt man där ser," men då hör man en stämma så mild. "Låt trädet stå kvar detta år, ja, låt det stå kvar detta år Så jag kan vårda och ansa det än, det kanske bär frukt nästa år."
2. Detta en liknelse är Från bibelns blad vår Mästare lär. Att ej döma ut, att ej vara så hård När vår nästa är hjälplös och svag. O, Herre, jag ber dig; o hjälp oss idag, stödja och hjälpa just den som är svag Och jag ber som du lärt oss en gång. "Låt trädet stå kvar nästa år, ja, låt det stå kvar nästa år så jag kan vårda och ansa det än, det kanske bär frukt nästa år."
Kommentarer
Skicka en kommentar