Är det lätt eller svårt att vara en Jesu lärjunge?

 "Följ mig" (Mark. 1:14)

Åter en gång framställs en fråga som saknar ett klart och tydligt svar; Är det lätt eller svårt att vara en Jesu lärjunge? Vi föreställer oss lätt att kallelsen skall ske under särskilda former, gärna med drömmar, syner, profetior och tungotalsuttydning. Ofta går det inte till på det sättet. Det svåra är många gånger att sätta sig i rörelse. Skall jag? Nej, jag är inte värdig detta. Hjälp, jag kan inte sjunga. Nej, jag är inte tillräckligt helgad. Men vänta, då måste jag ju först förstå hela bibeln, så att jag kan svara på alla de frågor som folk kan tänkas ställa mig.

Känner du igen dig? Bortförklaringar och undanflykter. Har då Herren någon gång kallat en fullkomlig människa? Kallar han inte oftast de som inte räknas med att bli något? Då han vandrade här nere kallade han enkla fiskare, tulltjänstemän och s k enkla arbetare, inte en enda kallade han från Jerusalems lärosäte. Han gick aldrig in i templet och fram till någon av prästerna, leviterna eller till någon tillrest stadsgäst som vallfärdat till Jerusalem för att tillbedja. Inte ens någon av köpmännen utanför templet gav han frågan om att bli en av hans närmaste lärjungar. De handplockades mitt i deras vardagsgärning. De som saknade religiös tradition, anor av prästerlig släkt och som det inte fanns någon som helst förväntning på att föra något heligt arv vidare.

Det heter att strax steg de upp, lämnade allt som de hade för handen och följde honom. Fiskaren Sebedeus fick se sina bägge söner resa sig upp i båten, gå i land och följa en främmande man mot ovissa öden. Kvar i båten blev endast legodrängarna. Du vet att Jesus är inte alltid så finkänslig och tar hänsyn till vissa situationer. Tror du inte att han visste att Sebedeus så väl behövde sina söners hjälp i arbetet, ändå utvalde han dem till sina lärjungar, Jakob och Johannes. 

Hur många av oss är idag villiga att bryta upp från vårt trygga borgerliga liv för att vara en Jesu lärjunge om det skulle behövas? Kallelseordern till helig tjänst, hur berör den oss idag? Sitter vi hårt fast i denna värld med huslån, billån och studielån som kräver stora inkomster och inte möjliggör lärjungaskap i det avseendet att helt och fullt kunna följa Jesus? Om det är det fordras för att vara en lärjunge? 

Nu talas det ju också om de sjuttio eller de sjuttiotvå, - beroende på vilken översättning du läser - som följde Jesus mer på avstånd och även om de som tjänade dem med sina ägodelar, (Luk.8:3) så något fordrande i den meningen finner vi inte. Om det nu händelsevis var någon som trodde det. 

Genom historien har många efterlöpare följt som försakat bekvämlighet, rikedom och anseende för Jesus och himmelrikets skull. Dessa kommer säkert att belönas på något sätt efter avslutad tjänst tillsammans med martyrerna, själavinnarna och alla dem som älskat Guds Ord. Plus många okända bönehjältar som under nattens timmar i det fördolda burit upp Guds verk, som är okända för oss men kända inför härlighetens Herre. 

Vill vi efterfölja Honom utan garanti på löneförmåner, privilegier, bonusar och OB-tillägg? Vår himmelske Fader har lovat att aldrig överge oss och lämna oss i sticket, däremot finns inget bekvämlighetsflagg som vi seglar under, att vi p g a tron skall slippa svårigheter och motgångar. Fastmer blir det ofta så att ju närmare Kristus vi lever desto mer stormar det. Och dessutom från oväntat håll av dem som inte borde reagera så kraftigt som de gör. Det är inte ovanligt att de ofrälsta motarbetar dig mindre än dina kristna vänner som saknar förståelse för det som händer runt omkring dig. Men så hade Jesus också de största dusterna med de religiösa och skriftlärde.

Ibland talar vi om att vi vill ha mer av den radikale Jesus som gick emot synden och tog krafttag jämtemot dess följder. Men då glömmer vi lätt andra saker som han verkligen sa. "Den som inte är med mig, han är emot mig och den som inte älskar mig mer än far och mor, systrar, bröder, partner och t o m sina egna barn, han är mig inte värdig". Nu börjar det brännas under fötterna, - det var då inga små krav denne man ställer på sina efterföljare. Var försvann nåden mitt i allt detta? Den kärleksfulle mysfarbrorn på söndagsskolteckningen med ett litet lamm på sina axlar? Han som umgicks med de utstötta och gjorde gott och botade sjuka? Är det samma person?

Och så fortsätter han i Lukas 14:33: "Likaså kan ingen av er vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger." Hjälp, tänker du kanske, kan jag inte äga mitt hus, bil eller båt då. Glöm då inte att det handlar om förvaltarskap, hur du använder dina ägodelar jämtemot din nästa. Tror du verkligen att Jesus inte vill att du har någonstans att sova en kall vinterkväll? Eller kräver att du inte skall hjälpa dina barn ekonomiskt då de är i behov av hjälp? Att han kräver orimliga ting av dig? Att han i verkligheten skulle liknas vid någon slags despot? Hemska tanke. Vilken hädelse! Bort det skulle Paulus ha sagt.

Vad han längtar efter är gemenskap med dig och ditt hjärtas tillit, inte en massa religiösa övningar och teologiska spetsfunderingar. Att bli frälst är både lätt och svårt. Betalningen är given en gång på Golgata kors, det gäller att ta emot erbjudandet i tro. Att sedan släppa allt och låta Gud bli regeringschef på hjärtats tron, det är allt annat än enkelt. Och för en rik person är det ännu svårare än vad det är för en kamel att gå in genom ett nålsöga d v s i det närmaste omöjligt. Han förlitar sig på sitt kapital. Men så är det också ett under varje gång en människa blir frälst. Att gå från död till liv, från mörker till ljus och från hopplöshet till möjlighet tillsammans med ärones Konung.

Detta är ren dårskap för världen och du kan inte förstå frälsningen med ditt begränsade förstånd. Därför står också intellektet i vägen för den barnsliga tron. Jag tackar Gud för varje intellektuell person som sagt sitt "ja" till Jesus. Vi kan dock aldrig räkna med att många förstår lärjungaskapets villkor. Fastmer blir vi lätt ifrågasatta av de vi trodde att också vandrade "på den vägen". Minns dock att när det stormar som värst då bär han dig genom svårigheterna och över djupen ända hem.

Du har lyckats väl, som varit trogen din Herre, även om du varit missförstådd och misstrodd av de vilka först av alla borde ha förstått dig.