Tillbedjan

 "Giv åt Herren hans namn ära, tillbed Herren i helig skrud." (Ps.29:2)

Vi sjunger ibland om tillbedjan, att vi tillber Herren. Vad det innebär kan vi sannerligen undra många gånger. Tillber vi endast Gud när vi är tillsammans med andra, på en gudstjänst eller en lovsångskväll? Eller är hela vårt liv som en enda tillbedjan inför härlighetens Herre, när vi vandrar tillsammans med honom? Sträcker vi upp våra händer och bedyrar honom vår trohet under det att stämningen fängslar oss medan, när vi är ensamma, Jesus klappar då på hjärtedörren för att be dig om något? Vad svarar du? Jag hinner inte, jag vill inte, jag har så mycket att göra? Eller, - tala, Herre din tjänare hör!

Tillber du honom även under vardagen eller är tillbedjan en "söndagsgrej" som jag endast gör i kyrkan? Tillsammans med likasinnade i en speciell atmosfär, då musiken nått upp till min nivå? Hur är det i vardagen, blir Jesus även då tillbedd? Är tillbedjan något mer än vissa sånger? Blir inte Gud tillbedd om vi gör det som han vill att vi skall uträtta även om vi befinner oss i en främmande miljö, bland icke-kristna, sökare och de som inte vill ha med Gud att göra? Att böja oss och inte i första rummet göra det vad vi vill, utan vad han vill.

Jesus säger: "Följ mig! Så skall jag göra er till lärjungar." Vill och vågar vi gå med honom? Att vara en Jesu Kristi lärjunge hela veckan och inte endast på söndag, är det inte något som lockar? Hans vägar är ju trots allt det bästa för oss - eller väljer du hellre att i alla lägen göra vad du vill utan att bry dig om vad han har tänkt för dig? Nej, söker du först hans rike och hans rättfärdighet, då skall du få allt det där andra också. Immanuel - Gud med oss! 

Vi tillbeder dig, vi tillbeder dig Jesus Kristus Guds son!