Sändebreven i Uppenbarelseboken

I det andra och tredje kapitlet av Uppenbarelseboken möter vi sju församlingar i främre Asien som får var sitt brev adresserat till sig. Som mottagare står en församlingsängel. Vad är då det? Troligen handlar det om ledarskap i någon form. 

Efesus, Smyrna, Pergamus, Tyatira, Sardes Filadelfia och Laodicea. Dessa församlingar står som prototyper för de olika problem som lätt kan finnas i våra församlingar idag. Problem som vi får brottas med, generation efter generation. Budskapet riktar sig dels till de församlingsbor som levde under antiken, men också till oss som vandrar i deras efterföljd, nästan tvåtusen år senare. En tredje intressant betydelse är också den, den linje som följer den universella församlingens historiska utveckling, allt från den förlorade första kärleken i Efesus, till att Jesus står utanför och klappar hos det ljumma Laodicea. 

För dig, du som inte är bevandrad i vilket vitsord de olika församlingarna får av härlighetens Herre, gör klokt i att begrunda varje brev och dess särskilda budskap. Det finns mycket att hämta här. Både till tröst, uppmuntran och förmaning. Det övervinnare- löfte som avslutar hälsningen till varje församling, stiger hela tiden ju längre fram vi kommer, till att innefatta det magnifika att sitta tillsammans med Jesus på hans tron. Härliga framtidsutsikter! 

Vad var det för något som Gud sökte hos de olika församlingarna? Gärningar, övervinnande och trohet. Vi talar så gärna om nåden och utan nåden skulle vi inte heller kunna vistas i den Allsmäktiges närvaro. Men här talas och betonas begreppet; att övervinna! Det är övervinnarna som får löftena om belöning efter slutad kamp och strid. De som varit trogna i handling och gärning. Ty jag känner dina gärningar...... 

Inför den gamle av dagar kommer vi till korta. Endast två församlingar höll måttet. " Ty väl är din kraft ringa, men du har tagit vara på mitt ord och har icke förnekat mitt namn. " Den som vinner seger, och så följer löftet. Den som vinner seger, här är det inte fråga om tillfälliga känsloyttringar, njutningar och upplevelser, hur avgörande och betydelsefulla de än må vara. Det handlar om hjärtats hängivenhet gentemot Jesus Kristus. 

Erik Bernspång skriver: " Till församlingarna i Efesus, 2:5, Pergamus, 2:16, och  Sardes, 3:3, skulle Herren komma i dom. Till Filadelfia däremot skulle han komma med förlossning. Ingenting nytt krävdes av den församlingen. Den skulle bara hålla fast vid det den hade. Tjäna och vänta är en genomgående tanke i detta brev. (1Tess.1:9-10), och genom sin tjänst och väntan hade de kristna i Filadelfia något stort att se fram emot. Det är endast församlingarna i Smyrna och Filadelfia som får löften om krona eller segerkrans. Ordet för närmast tanken till den lagerkrans som vinnaren i en idrottstävling fick. Det var den lidande församlingen och den missionerande som fick löfte om sådan belöning. Martyrer och trogna tjänare får löfte om segerkrans, ärekransen som aldrig vissnar, (1Petr5:4). Den som förlorat den första kärleken som i Efesus eller som kompromissat som i Pergamus eller släppt in världen som i Tyatira eller den som är en namnkristen som i Sardes eller ljum som i Laodicea får inget sådant löfte. Med dem talar han om omvändelse. Ingen kan beröva en kristen hans segerkrans sedan Kristus kommit. Om det skall ske måste det vara under väntetiden. Låt oss hålla fast vid det vi har. "

Är det hårda bud eller säger det i ditt hjärta; Jesus, jag vill komma närmare dig! " Du har namnet om att du lever, men du är död ." När ordet träffar dig leder det antingen till välsignelse eller förhärdelse, det är sällan neutralt. "Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än ett tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer, själ och Ande, märg och ben och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar." (Hebr.4:12)

Evangelium, det glada budskapet gör att vi alla ställs nakna framför korset, nakna på nådens strand. För eller emot Kristus. Vad sökte Herren hos de sju församlingarna? Trogen tjänst genom gärningar som förhärligar Jesus. 

Vad fick den sista församlingen till del av för gudomligt utlåtande; "Jag känner dina gärningar, du är varken varm eller kall". Ljummen, vi vill ha lite av varje. Lite gott och blandat. Visst vill vi ha Guds närvaro, men också så mycket annat? Helighet men också häftighet? Djupblodad bibelundervining men också predikantförgudning, skön, smord lovsång men också artisteri? Listan kan fyllas på. " Du är varken varm eller kall." 

Än är tid för omvändelse trots att vi hört detta ord till lust och leda. Tid att söka Gud. Tag dig tid att rannsaka de sju sändebreven och du upptäcker en guldgruva. Herrens förhållningssätt gentemot församlingen. Trots den ringa kraften kunde Filadelfia församlingen vinna seger. Hur mörkt det än kan se ut lyser det profetiska ordet klarare än någonsin förr. En övervinnare, segervinnare är det något för oss nutida kristna? Det är ju så skönt att softa, ta det lugnt och ha vår trygga gemenskap med dem vi delar samma intresse med. Vi talar ibland om vinnarskalle, är inte de t att vinna seger? Tillsammans med de heliga.