Stefans tankar

 Det saliga hoppet har varit ett ämne för många av de sånger som framfötts i folkväckelsen och läsaren som ofta blev hånad och trakasserad för sin tro fann tröst i att snart är prövotiden förbi. När pingstväckelsen blåste fram, liksom också senare väckelser återaktualliserades denna sanning på nytt. Folkskolläraren och predikanten Nils Frykman i Värmland skrev hundratals väckelsesånger om vandringen tillsammans med Gud och en del av dem handlade om vårt saliga hopp.   Frykman var folklig i sin skrivargärning och många av hans härliga sånger sjungs än. Följande sång är inte bland de allra kändaste av honom, men dess tidlösa budskap får vi förvalta.  1 Sälla dag då prövotiden är förliden och en ängel uti himlaklockan slår för att ringa in den ljuva sabbatsfriden som ännu för Jesu vänner återstår. Kör: Sälla dag, sälla dag, då vi höra himlaklockans klara ljud, sälla dag, sälla dag då vi alla samlas hemma hos vår Gud. 2 Sälla dag, då öknens glöd mig mer ej bränner då ej synd och brist skal

 Att komma halvvägs. När vi ser på almanackan så har halva kalenderåret passerat. Vi är nu inne i årets sjunde månad. Årstidskalendern står även den på sin höjd med strålande sommarväder. Kyrkoåret har förvisso gått något förbi dess mitt även om det inte är mer än en månad. Livet har passerat dess mitt och rent teoretiskt kunde halva livet återstå, majoriteten av mina förfäder har uppnått hög ålder. Personligen tror jag inte att jag kommer att bli särskilt gammal, den kroppsliga omvårdnaden har inte alltid skötts lika bra som den andliga och för övrigt tror jag att Jesus hämtat hem brudeskaran innan dess. Men man kan ju naturligtvis inte veta framtidsdetaljer så exakt som man önskar ibland.  Många i min generation är uppe på livets middagshöjd med karriär, yrkesliv, barn som håller på att bli vuxna, huslån och studieskulder som skall amorteras, den beryktade livskarusellen många drivits in i är dagligen närvarande. Trots att jag själv i vissa avseenden står utanför nyss nämnda livsmöns

 "Se, Herrens arm är inte för kort, så att han ej kan frälsa, och hans öra är ej tillslutet, så att han ej kan höra." (Jes.59:1) Underbara, härliga besked, frälsningen är tillgänglig för var och en som tror. Sedan fortsätter kapitlet ur ovannämnda bibelbok att tala om hur synden många gånger hindrar bönen att nå fram. Vi har väl alla varit med om att bönen når inte fram, vi får ingen riktig kontakt med himmelen. Det kan naturligtvis bero på en mängd olika orsaker, både dolda och uppenbara.  Ofta talar vi inte så mycket om synden, det är ju så mycket roligare att få lyfta upp nåden och kärleken. Men utan synd - inget offer, utan synd - ingen försoning, utan synd - inget frälsningserbjudande, utan synd - ingen nåd och utan synd - ingen förlåtelse.  Det är härligt att vara frälst, säger vi ibland utan att lägga någon större vikt i vad vi egentligen uttalar, det blir så lätt en jargong med allt vad det innebär. Och i all synnerhet för oss som vuxit upp i frikyrkans trygga hägn bl

 K G Sjölin, evangelist och sångförfattare inom Helgelseförbundet skrev en mängd sånger. Den poetiska ådran väcktes till liv efter det att han fyllt 40 år. Det finns mycket inom den andliga och bibliska världen vi kan ha olika tolkningar och synsätt kring, men de flesta är ändå överens om att vi behöver mer av Jesus. Detta lyfter följande sång fram. 1 Ständigt mer hos Jesus; han är livets bröd, Då jag slipper hungra, slipper lida nöd. Och evad mig möter, blir ej nöden lång, Alltid får jag hämta, hämta gång på gång. Kör: Ständigt mer hos Jesus, mer jag hämta får, Ständigt mer hos Jesus, när jag kraftlös går. Ständigt full av kärlek övernog han ger. Ständigt, ja, beständigt, halleluja, mer! 2 Ständigt mer hos Jesus, - Vem är honom lik? Är jag stundom fattig, han är alltid rik. Alltid full av kärlek, håller vad han sagt, Alla mina bördor på sig själv han lagt. 3 Ständigt mer hos Jesus, nog för varje dag, Rätter han mig dukat utav alla slag. Allt vad jag behöver utav fröjd och frid Har jag

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

 Kanske är det en och annan som hade hoppats på att ett nyval skulle ha blivit utropat denna dag. Nu verkar det inte att bli så och det är kanhända också det bästa. Tänk om vi som vill kalla oss för lärjungar skulle göra ett "nyval" idag, förnya oss igen med Mästaren och hans radikala budskap. Inte göra ett nytt val genom att byta ut honom utan istället finna honom och ge oss hän i striden. Skulle följande ord av Nils Bolander omvandlas i praktisk handling, så är utgångsläget motsatt det som nu råder i Sveriges riksdag.  Hör:  Det kriget får aldrig stanna som kallas för Herrens krig, Lyft upp din unga panna Reveljen gäller dig! Här finns ingen vapenvila och inga fredsfördrag Så länge vi lever och andas Flammar kampens dag! Det hatet får aldrig kallna som gäller den ondes sak Vi sågo så många fallna i drabbningens dån och brak Det svärdet får aldrig kastas som heter Andens svärd Blott kärlekens blanka vapen kan övervinna en värld! Var trofast du unga hjärta som brinner så klar

 En vanlig fråga, vad väntar vi på egentligen? På bättre tider, - det gör nog många, på att coronan skall försvinna, ja, vem gör väl inte det? Väntar vi på en ny regering, som om de skulle kunna få ordning på torpet i en sargad värld eller väntar vi på semestern och alla eventuella planer vi vill göra? Listan kan göras lång och inget av ovannämnda är oväsentligt, inte alls. Faktum kvarstår ändå, säg, väntar du på att Jesus skall komma igen?  Många vill inte höra talas om denna härliga händelse, den ingår inte i deras planering. Och det är klart, vi kan inte schemalägga tillkommelsen i vår agenda, klockan då och då måste vi vara resklara för evakuering. I en stund då vi inte väntar det kommer han.  För den som älskar Jesus är inte tillkommelsen ett hot mot mina själviska planer, det är en befrielse och en längtan för pilgrimen. Vissa vill gärna få det till att likna en verklighetsflykt, att slippa ta ansvar i tillvaron. Det saliga hoppet, är det en glädjefull längtan eller ett skuldbelä